Penny var så fruktansvärt envis igår när Tobbe skulle bygga ihop skötbordet. Hon bara skulle sitta i husses knä hela tiden. Han lyfte ner henne för att han skulle skruva, och lika fort hoppade hon upp igen! Såklart jätteroligt för mig som tittade på ;)
Undrar om man klarar av/får vara envis , ursäkta, STÅNDAKTIG, längre om man är så himla söt? ;-))
SvaraRaderaEn som vet vad hon vill alltså^^ Så underbart söt.
SvaraRaderaFinurlig tolkning!
SvaraRaderaGillar din färdigjästa bild, för visst är det så man känner sig. Hoppas att allt går bra nu och att bäbis kommer ut snart!
Du undrade över mina förberedelser när jag skållar på rågkross. INget svårt alls: jag tar det jag har i skåpet; rågkkross/vetekross, linfrå, solroskärnor, russin och slår 1 l kokande vatten över. NÄr det är fingervarmt tillsätter jag jäst, lite sirap och mjöl till lagom konsistens. Enkelt!!!
... och inte kan man neka en sådan där sötnos. Är det en dvärgspets? Hade en i mitt föräldrahem men tycker att nosen på din är lite trubbigare eller så är det bara jag som glömt - vår var också helt underbar.
SvaraRaderaApropå lammen så fotades tackan i Ångermanland, lite för långt för att jag ska kunna följa. Men vi kan säkert få följa din färdigjästa. =)
Fiffigt!
SvaraRaderavilken underbar uppsyn! tänker på den ståndaktige tennsoldaten.
SvaraRaderaJa det stämmer, hon är en dvärgspets, eller Pomeranian som rasen nu bytt namn till. De har blivit trubbigare i nosen än vad de var för några år sen. De förändras väl lite hela tiden och ska se mindre och "nalligare" ut.
SvaraRaderaDå hade jag rätt om nosen och blir glad över att jag inte helt glömt bort hur han såg ut. =) Har några riktigt fina foton när han som liten såg ut som en lite liten ... ja du vet. Bara så söt.
Radera