tisdag 5 juni 2012

Utvecklingsfaser det första året

Inatt var en hemsk natt igen. Alice sov från 23- 01:30 ungefär, sen vaknade hon o skulle ha mat. Hon somnade när jag ammade henne och sov när jag la ner henne. Men efter bara en liten stund vaknade hon igen och då var det bara amma som gällde! Så höll det på hela natten, hon sov bara 10-30 minuter åt gången. Spelade ingen roll om hon fick ersättning eller ammade.

Har googlat lite och hittade följande som bör förklara saken: (för er som inte orkar läsa hela, hoppa ner till Språng 4)

”Han är som förbytt” kan föräldrarna sucka när den godmodige och kavate ungen plötsligt förvandlas till en gnällig klängranka. Då är det lätt att börja leta fel man gjort som förälder. Har vi varit för stränga eller för slapphänta, för närvarande eller för frånvarande?
Men att barnet skriker beror inte på att du är en misslyckad förälder, utan på att det kämpar för att klara av en stor dramatisk förändring.
De holländska forskarna Hetty van de Rijt och Frans X Plooij har i 25 år studerat mammor och deras spädbarn.
De har funnit att varje barn går igenom inte mindre än sju viktiga utvecklingssprång under sitt första levnadsår. Andra forskare har bekräftat deras resultat.

MENTAL UTVECKLING
Den fysiska utvecklingen är påtaglig och något som vi alla väntar på. Barnet lär sig lyfta på huvudet, vända sig, gripa, sitta, krypa, stå och gå. Ungefär i den ordningen och ungefär vid samma ålder.
På samma sätt är det med den mentala utvecklingen, den sker också i etapper, i en viss ordning och i en viss ålder.
Men den fysiska och mentala utvecklingen hänger inte alltid ihop. De kan sammanfalla, men det är också vanligt att barn går tillbaka något eller stannar upp rent fysiskt när de tar ett mentalt språng.
Både det fysiska och mentala framskridandet kännetecknas av ”ett steg bakåt och ett språng framåt”. Det varierar dessutom mellan olika barn. En del är tidigare, andra senare, några kastar om ordningsföljden.
De flesta barn går igenom alla sju utvecklingsfaser. Men vissa barn nästan bara nuddar vid några av dem. Föräldrarna kanske inte ens hinner uppfatta dem.
Man kan förutsäga, så när på någon vecka, när man kan vänta sig att spädbarnet ska gå igenom en utvecklingsperiod. För de allra flesta kommer perioderna vid 5, 8, 12, 19, 26, 37 och 46 veckors ålder.
För barn som fötts för tidigt kommer de ”senare”. Första språnget inträffar alltså inte efter 5 veckor, utan man lägger till det antal veckor barnet fötts för tidigt.
Varje språng kan delas upp i 3 faser.
Fas 1: Först en jobbig period när barnet kräver extra uppmärksamhet. Det är inte bara vi föräldrar som inte känner igen vårt barn. Barnet känner heller inte igen sig själv! Allt har förändrats, barnet har liksom trätt in i en ny värld.
Tecknen på att ett nytt utvecklingsprång är på gång är ungefär desamma varje gång:
Barnet...
*skriker oftare och mer.
*vill ha mer fysisk kontakt och vill att du ska ägna dig mer åt det.
*har sämre aptit.
*är blygare och klängigare än vanligt.
*sover dåligt.
*suger mer på tummen.
*är tystare och mindre livligt.

Fas 2: Själva utvecklingssprånget: Vad som händer varierar för varje språng.

Fas 3: Nu följer en lugn period. En vila efter den ansträngande utvecklingsfasen och inför nästan stora språng. Under viloperioden är barnet gladare och mer självständigt än tidigare. Både föräldrar och barn kan njuta av barnets nya färdigheter.

SPRÅNG 1
Vid omkring 5 veckors ålder, ibland redan vid 4 veckor, börjar barnet ta det första språnget. Barnet genomgår en rad förändringar. Bland annat ändras matsmältningen, barnet börjar gråta med riktiga tårar, kan fokusera med ögonen och andas mer regelbundet. Nu kräks och rapar barnet mindre och ofta och kan vara vaket längre stunder.
Inför den stora förändringen blir barnet mera mammigt eller pappigt. Detta varar ibland bara någon dag, men ibland en hel vecka.
Babyn brukar också gråta, skrika och vägra att somna. Föräldrarna förstår ingenting och går kanske till doktorn eller BVC för att kolla. Men förändringen beror alltså på att babyns värld skakas om.

Så kan du hjälpa barnet: Babyn behöver all tröst den kan gå. Att bli vaggad, buren, kramad, smekt och få bröstet hjälper.

SPRÅNG 2
Nästa förändringsperiod infaller vid omkring 8 veckor och nu börjar spädbarnet återigen att uppleva världen på nytt. Det börjar kunna känna igen enkla mönster i sin omvärld. Barnet upptäcker sina händer och fötter och kan fascineras av hur ljuset kastar sina skuggor på väggen. Det kan ägna lång tid åt att studera mönstret på ett tyg.
Det är mycket nytt att vänja sig vid och då behövs en trygg och välkänd omgivning. ”Mammighetsperioden” kan den här gången vara från några dagar upp till två veckor. Barnet blir krävande. Skrikande är det bästa sättet att visa hur jobbiga de stora förändringarna är. Känsliga barn gråter mer än tidigare. De flesta lugnar sog om de får vara nära mamma och pappa.
Andra språnget är en milstolpe i utvecklingen. Efter det vet föräldrarna vilka färger, smaker, lukter och ljud deras barn tycker bra eller illa om.

Så kan du hjälpa barnet: Låt barnet utforska händer, fötter och tår. Titta på saker tillsammans när ni är utomhus. Prova ”dra-upp-leken” när barnet lärt sig lyfta huvudet själv. Ta ett bad tillsammans. Sätt upp ett spännande tyg vid sängen och häng en rolig mobil över skötbordet. Sätt på musik och speldosa.

SPRÅNG 3
Vid ungefär 11 eller 12 veckor är det dags för nästa språng. Precis när du trodde att din baby lärt sig att leka på egen hand, klarar den det inte så bra längre. Barnet har blivit blygt och klamrar dig fast vid mamma och pappa. Det äter och sover troligen sämre och är mer håglöst än tidigare. Det verkar också som om barnet blivit sämre på att göra vissa rörelser.
Att det tycks gå tillbaka eller står stilla i utvecklingen kan oroa föräldrarna. Men det är helt normalt. Snart kommer de påtagliga framstegen tillbaka.
Vid cirka 12 veckor lär sig barnet nyanser. För första gången uppfattar det förändringar i sina syn-, ljud-, känsel- och luktupplevelser.
Barnet kan till exempel känna igen hur tonläget i en röst förändras eller hur någon ändrar kroppsställning. Barnet lär sig också kontrollera sin kropp allt bättre. Rörelserna blir smidigare.
Barnet kan följa något med ögonen på ett kontrollerat sätt och överblicka ett rum. Barnet kan också uppfatta ljud mer nyanserat än tidigare och experimenterar själv med ljud.

Så kan du hjälpa barnet: Som förälder kan man hjälpa barnet att öva sina nya färdigheter. Man kan ”samtala” och uppmuntra barnet att själv använda rösten på olika sätt - viska, prata högt, gurgla, tjuta... Eller man kan träna på att gripa och låta barnet känna på olika föremål, till exempel päls, siden, galon och ylle.

SPRÅNG 4
Mellan 14 och 17 veckor gammalt börjar nästa period, då barnet är i stort behöv av tröst och närhet. Från och med nu är klängperioderna längre än tidigare. Just den här perioden kan vara i fem-sex veckor, men kan också vara så kort som en vecka.
Vid det fjärde språnget, när babyn är ungefär 18-20 veckor, träder den in i det som Hetty van Rijt och Frans X Plooij kallar händelsevärlden. Då lär sig barnet att göra en kedja av saker. Tidigare, vid 12 veckor, kunde barnet gripa om en skallra, punkt slut. Nu kan barnet gripa om skallran, ska den, vända den, titta på den och stoppa den i munnen. Att göra sådana händelsekedjor verkar kanske enkelt, men är ganska komplicerat.
Barnets ljud börjar bli mer nyansrika och sammansatta. Nu kan man få höra ljud som låter som ”mamma” och ”pappa”. En annan viktig upptäckt för barnet är att saker finns fast de inte synd. Dags för kurragömmalekar!
Vid den här åldern börjar många träna på att krypa och att vända sig. Barnet gillar också att undersöka föremål med händerna. Det skakar, vänder och bankar, luktar, smakar och biter o allt son kommer i dess väg. En del är mycket förtjusta i musik.

Så kan du hjälpa barnet: Det brukar vara dags för den första bilderboken. Det är tacksamt att uppmuntra detta undersökande och övande genom att leka, öva alla sinnen genom att peka i böcker, göra lekramsor, sjunga, spela musik, tumla runt, låta barnet smaka och känna.


SPRÅNG 5
Vid omkring 23 veckors ålder är det dags igen. Barnet blir missnöjt grinigt och lynnigt. Det beror, som tidigare, på att världen kommer i gungningen därför att stora förändringar är på väg.
Det femte språnget, som inträffar vid omkring 6 månaders ålder, kan kallas relationssprånget. Barnet lär sig att omvärlden är stor och själv är han eller hon bara en liten prick. Den leksak barnet vill leka med ligger onåbar uppe på en hylla. Mamma och pappa kan försvinna till ett annat rum och då är de borta. Det kan förstås kännas mycket skrämmande.
Nu sover barnet ofta sämre. Kanske har det svårt att somna eller vaknar tidigare. Kanske verkar det ha mardrömmar. Barnet blir blygare och vill helst ha mamma eller pappa riktigt nära för att ha koll på att ingen försvinner. Snuttesaker är viktiga.

Så kan du hjälpa barnet: Visa barnet att du inte överger det. Låt det vänja sig vid nya situationer i sin egen takt. Lek tittutlekar. Det är roligt att kasta saker och att rasa torn som pappa eller mamma bygger upp. Genomskinliga saker med något inuti är spännande. En plastflaska med lite vatten och skum till exempel. Nu är det hög tid att barnsäkra hemmet. Musik, dans och ramsor brukar uppskattas

SPRÅNG 6
Vecka 32-37 börjar orosmolnen hopa sig igen. Det kan visa sig genom att barnet sover dåligt, tappar aptiten, blir klängigt och krävande.
Utvecklingssprånget, som sker vid 8-9 månaders ålder, kan kallas för kategorisprånget.
Det innebär att barnet upptäcker att olika saker kan ha vissa egenskaper gemensamt. En katt är en katt antingen om den är vit eller svart eller randig och antingen om den finns på foto, på TV eller i verkligheten.
När barnet lärt sig detta börjar det att studera omvärlden på ett nytt sätt. Det utforskar vad som gör någonting till just ett hus eller en hund. Det börjar också lära sig vad som gör att något är stort eller litet, mjukt, hårt, klibbigt och så vidare

Så kan du hjälpa barnet: Låt barnet jämföra föremål - kalla, varma, lätta, tunga. Barnet tycker om att utföra små uppgifter; till exempel att räcka mamma tandborsten.
Det kan få trycka på olika knappar: ringklockan, strömbrytaren, bussknappen. På så vis lär sig babyn sambandet mellan vad den för och vad som händer därefter.

SPRÅNG 7
Även det sjunde och sista utvecklingsprånget under barnets första år utmärks av klängighet, grinighet, sämre aptit och sömn. Barnet är också håglöst, svartsjuk, mindre livlig och ofta ”barnsligare”.
Den här klängperioden brukar börja när barnet är mellan 40 och 44 veckor.
Själva språnget sker ungefär i 46:e veckan, det vill säga vid 10-11 månader. Nu lär sig barnet att om man vill nå ett visst mål måste man göra saker i en särskild ordningsföljd. Barnet börjar kontrollera vilka saker som passar ihop innan han försöker stapla dem på varandra.
Barnet är mer medvetet om sina handlingar och vilka konsekvenser dessa får.
Det försöker ta på och av sina kläder, kan härma flera gester och hjälpa till med enkla saker. Det övar sin kropp oavbrutet: klättrar, kryper, böjer knäna, kastar boll.

Så kan du hjälpa barnet: Ge det en stor lätt boll, burkar att stapla i varandra, enkla pussel. Låt barnet prova en nyckel i ett nyckelhål, ösa upp sand eller lägga saker i en burk och sätt sedan på locket. Ordna så att barnet kan röra sig, gärna på en madrass på golvet. Låt barnet träna på att äta och klä sig.
Utvecklingsprången upphör inte för att barnet fyllt 1 år. Ett nytt kommer vid 13 månader, ett annat vid 16 månader och ett tredje ungefär vid 18 månader. Och fler följer under småbarnsåren. Men aldrig blir utvecklingsperioderna så täta och avgörande som under det första året.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar